FCI STANDARD NR. 218

Ursprungsland/ hemland

 

Användningsområde

 

FCI-klassifikation

 

Bakgrund/ändamål

 

 

 

 

 

Helhetsintryck

 

 

 

Viktiga måttförhållanden

 

 

Uppförande/karaktär

 

   Huvud

 

     Skallparti

 

     Skalle

     Stop

 

 

     Ansikte

 

     Nostryffel

 

     Nosparti

 

 

     Läppar

 

     Käkar/tänder

 

 

     Kinder

 

     Ögon

 

 

     Öron

 

 

 

   Hals

 

 

 

   Kropp

 

     Överlinje

 

     Manke

 

     Rygg

 

     Ländparti

 

     Kors

 

     Bröstkorg

 

 

 

     Underlinje och buk

 

 

   Svans

 

 

 

 

 

 

 

EXTREMITER

 

   Framställ

 

     Helhet

 

 

     Skulderblad

 

     Överarm

 

     Armbåge

 

     Underarm

 

     Mellanhand

 

     Framtassar

 

 

 

 

 

   Bakställ

 

     Helhet

 

 

 

     Has/hasled

 

 

     Baktassar

 

 

 

 

 

   Rörelser

 

 

 

 

 

   Hud

 

   Päls

     Pälsstruktur

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

     Färg

 

 

   Storlek/vikt

 

 

   Fel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

   Allvarliga fel

 

 

 

 

 

   Diskvalificerande fel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

   Nota bene

 

 

   Testiklar

Mexiko

 

Sällskapshund

 

Grupp 9, sektion 6

 

Chihuahua är ansedd som den minsta av världens hundraser och har fått sitt namn efter den största av Mexikos delstater, Chihuahua. Man antar att dessa hundar levde i vilt tillstånd och att de vid tiden för toltekernas civilisation infångades och domesticerades. Avbildningar av ”techichi”-hundar som levde i Tula användes som utsmyckning på stadens hus. Dessa små statyer har stora likheter med dagens chihuahua.

 

Rasen ska ha en kompakt kroppsbyggnad. Av mycket stor bety- delse är den äppelformade skallen och att rasen bär sin måttligt långa svans mycket högt, antingen böjd eller i en halvcirkel med spetsen pekande ned mot ländpartiet.

 

Kroppslängden skall överstiga mankhöjden något. Önskvärt är dock en nästan kvadratisk kroppsform, särskilt hos hanhundar. Hos tikar tillåts en något längre kropp.

 

Chihuahua skall vara kvick, alert, livlig och mycket modig.

 

 

 

 

 

Skallen ska ha en väl rundad äppelform (mycket typiskt för rasen).

 

Stopet skall vara väl markerat, djupt och brett så att pannans rundning framträder ovanför nospartiets ansättning.

 

 

 

Nostryffeln skall vara måttligt kort och peka lätt uppåt. Alla färger är tillåtna.

 

Nospartiet skall vara kort och sett från sidan rakt. Det skall vara brett vid ansättningen och smalna av mot spetsen.

 

Läpparna skall vara tunna och sluta tätt an.

 

Bettet skall vara ett sax- eller tångbett. Över- eller underbett är allvarliga fel. Alla anomalier i käkarna är att betrakta som mycket allvarliga.

 

Kinderna skall vara släta och måttligt framträdande.

 

Ögonen skall vara stora, rundade, mycket uttrycksfulla, helt mörka och inte utstående. Ljusa ögon är tillåtet men inte önskvärt.

Öronen skall vara stora, upprättstående samt med tydligt synlig öronmussla. De skall vara breda vid basen och gradvis avsmalna mot de lätt rundade spetsarna. I vila tenderar öronen att bäras ut från sidorna i 45° vinkel.

 

Halsen ska ha en lätt välvd nacklinje. Den skall vara medellång och kraftigare hos hanhundar än hos tikar. Halsen skall inte ha något löst halsskinn. Hos den långhåriga varianten är en krage av längre päls mycket önskvärt.

 

Kroppen skall vara kompakt och välbyggd.

 

Överlinjen skall vara plan.

 

Manken skall vara svagt markerad.

 

Ryggen skall vara kort och stark.

 

Länden ska vara mycket muskulös.

 

Korset skall vara brett och kraftigt, nästan plant eller lätt slut- tande.

 

Bröstkorgen skall vara bred och djup med väl välvda revben. Sedd framifrån skall den vara rymlig men utan överdrift. Sedd från sidan skall den nå ned till armbågarna. Den får inte vara tunnformad.

 

Underlinje och buk: Buklinjen skall vara tydligt uppdragen. Djup buklinje är tillåten men inte önskvärd.

 

Svansen skall vara högt ansatt, se platt ut och vara av måttlig längd. Den skall vara bred vid ansättningen och gradvis smalna av mot spetsen. Svansföringen är ett mycket viktigt särdrag hos rasen: svansen skall i rörelse antingen bäras högt i en öppen båge eller i en rundad halvcirkel med spetsen pekande ned mot ländpartiet; detta ger balans till kroppen. Den får aldrig bäras mellan benen eller rullad under rygglinjen. Pälsen på svansen skall överensstämma med hårlagsvarianten och kroppspälsen. Hos den långhåriga varianten bildar pälsen en plym på svansen. Svansen bärs hängande i vila med en lätt krok.

 

 

 

 

 

Frambenen skall vara raka och ha god längd. Sedda framifrån bildar frambenen tillsammans med armbågarna en rak linje. Sedda från sidan, skall de stå lodrätt.

 

Skuldrorna skall vara flata och måttligt musklade.

 

Vinkeln mellan skuldror och överarmar skall vara god.

 

Armbågarna skall vara fasta och ligga väl an mot kroppen för att ge fria rörelser.

 

Frambenen skall vara raka och av god längd.

 

Mellanhänderna skall vara lätt vinklade samt starka och fjäd- rande.

 

Framtassarna skall vara mycket små och ovala med väl särade tår utan att för den skull vara platta (varken har- eller kattfot). Klorna skall vara mycket väl välvda och måttligt långa. Tramp- dynorna skall vara välutvecklade och mycket elastiska. Sporrar är inte önskvärt.

 

Borttagning av sporrar utan veterinärmedicinska skäl är förbjuden i Sverige.

 

 

 

Bakstället skall vara väl musklat med långa bendelar. Bakbenen skall bakifrån sett vara lodräta och parallella. De skall vara väl- vinklade i höft, knä och hasled och i harmoni med framställets vinklar.

 

Haslederna skall vara lågt ansatta och ha väl utvecklade hälsenor. Sedda bakifrån skall de vara brett ställda, lodräta och parallella.

 

Framtassarna skall vara mycket små och ovala med väl särade tår utan att för den skull vara platta (varken har- eller kattfot). Klorna skall vara mycket väl välvda och måttligt långa. Tramp- dynorna skall vara välutvecklade och mycket elastiska. Sporrar är inte önskvärt.

 

Borttagning av sporrar utan veterinärmedicinska skäl är förbjuden i Sverige.

 

Rörelserna skall vara långa, fjädrande, energiska och aktiva med god längd och gott påskjut. Sedda bakifrån, skall bakbenen vara i det närmaste parallella så att baktassarna följer direkt i framtassarnas spår. Vid ökad hastighet har benen en tendens att söka sig mot kroppens mittlinje. Rörelserna skall vara fria och fjädrande utan synbar ansträngning. Huvudet skall alltid bäras stolt och rygglinjen skall vara fast.

 

Huden skall vara mjuk och elastisk över hela kroppen.

 

 

I rasen förekommer två hårlag.

 

Korthår

Pälsen skall vara kort och ligga väl an över hela kroppen. Om det finns underull är hårstråna något längre. Gles päls på strupe och mage är tillåtet. Pälsen skall vara något längre på hals och svans. Den skall vara kort i ansiktet och på öronen. Pälsen skall vara glänsande och mjuk. Hårlöshet accepteras inte.

 

Långhår

Pälsen skall vara fin och silkig, slät eller lätt vågig. En alltför tjock underull är inte önskvärt. Pälsen skall vara längre och bilda behäng på öron, hals, baksidan av fram- och bakbenen samt på tassar och svans. Lång, svallande päls accepteras inte.

 

Samtliga färger i alla upptänkliga nyanser och kombinationer är tillåtet med undantag av merlefärg.

 

I denna ras tas bara hänsyn till vikt, inte mankhöjd. Vikt: 1–3 kg, idealvikt 1,5–2,5 kg

Vikt under 1 kg eller över 3 kg är diskvalificerande.

 

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhål- lande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande.

• Tandbortfall.

• Dubbla tänder (kvarvarande mjölktänder).

• Spetsiga öron.

• Kort hals.

• Lång kropp.

• Välvd rygg eller svankrygg.

• Brant kors.

• Smal bringa, flat bröstkorg.

• Felaktig svansansättning, kort eller vriden svans.

• Korta ben.

• Lösa armbågar.

• Hastrånghet.

 

• Smal skalle.

• Små, djupt liggande eller utstående ögon.

• Långt nosparti.

• Underbett eller överbett.

• Instabila knäleder.

 

• Aggressiv eller extremt skygg.

• Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras.

• ”Rådjurstyp” (t ex mycket otypisk eller synnerligen tunn benstomme: förfinat huvud, lång hals, spenslig kropp, långa ben; spenslig, lätt, lång, som ett rådjur).

• Öppen fontanell.

• Hängande öron eller korta öron.

• Deformerad käke.

• Extremt lång kropp.

• Avsaknad av svans.

• Hos den långhåriga varianten: mycket lång, fin och svallande päls.

• Hos den korthåriga varianten: kala fläckar.

• Merlefärgad päls.

• Vikt under 1 kg eller över 3 kg.

 

Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel.

 

Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.